Välklädda seglare startade klubb och byggde båtar.
BJK, Bohuslänska Jaktklubben, bildades för att främja sportsegling på kusten i början av förra seklet. Jakt, på engelska yacht, är ett äldre ord för båt.
Bankkamrer Wilhelm Reichenberg på Smögen fick 1913 en briljant idé och skickade brev till prominenta herrar längst kusten som inleds: ”För höjandet av sportsegling vid de Bohuslänska strandlägena, hava några seglingsintresserade från skilda delar av länet bildat en förening, kallad Bohuslänska Segeljaktklubben. Visserligen finns fler segelsällskap inom länet. Men som dessas verksamhetsområden hufvudsakligen är förlagda till städerna, är nu meningen att få till stånd en sammanslutning emellan seglingsintresserade äfven på andra orter, särskilt de större fiskelägena. En interimsstyrelse har utsetts och stadgar förslagsvis utarbetade. Med anledning häraf vill jag nu framställa en förfrågan huruvida Ni skulle vilja blifva klubbens ombud i Er ort med omnejd, eller om Ni ej skulle vilja åtaga Eder detta, föreslå annan respektabel person, som ville representera Klubben (…)”
Och så lagom till jul kunde fjorton personer från Smögen, Lysekil, Uddevalla, Strömstad och Grebbestad väljas in i klubben med namnet Bohuslänska Segeljaktklubben. En båtbyggnadskommitté utsågs för att bygga Spidsgatter, en mönsterjakt, för att lottas ut. Året efter beslutades namnändring till Bohuslänska Jaktklubben.
Stadgarna innehöll kriterier och bland annat; den som skadar Klubbens anseende eller motverkar dess intressen kan uteslutas; fartygs intagande i eskadern; mätningsregler; utlottningsbåt och vinnares skyldighet att ha båten inregistrerad i klubbeskadern tre år; hur BJK’s manliga och även kvinnliga uniform skulle se ut, med svart eller blå halsduk. 1914 tillkom ett invecklat meritklass-system.
Ett brev från Reichenberg till Herr Botvid Fält i Smögen vittnar om hur noga det var: ”På förekommen anledning meddelas Eder härmed att Jaktklubbens mössmärke endast skall bäras under segelsäsongen eller under tiden 1 maj – 1 oktober.” Reichenberg skriver att Herr Fält kan riskera utslutning ur klubben om inte rättelse sker. Dagens demokratiska anda hade ännu inte inträtt och Reichenberg lär ha varit tveksam till att fiskare ens skulle få delta i kappseglingarna.
För kappsegling skulle det bli
I augusti 1915 anordnades den första kappseglingen, en distanssegling mellan Lysekil och Smögen. Inbjudna var alla segelsällskap mellan Strömstad och Göteborg. Tolv båtar deltog och segertiden blev 2 timmar 21 minuter och 32 sekunder.
Trots den relativt höga årsavgiften, tre kronor 1917, var medlemsantalet då 293 st. Anteckningar från 1916 till 1936 nämner att utlottningsbåten max fick kosta 1 000 kr. Båttypen varierade mellan en 38 kvm spidsgatter och ”en förstklassig eka”.
Viss ungdomsverksamhet tycks ha förekommit tidigt. Protokoll från 25 september 1914, § 4: ”Herr Reichenbergs förslag om att medlemmar under 18 år skola räknas som Juniorer godkändes och utsågs Herr Reichenberg att inkomma med förslag till lämplig uniform åt sagda juniorer.”
Symtomatiskt är väl att den första åtgärden består i att ordna uniform åt ungdomarna. Med kännedom om det stora flertalets ekonomi på västkusten under denna tid kan man fundera på för vilket slags ungdom uniformen var ämnad.
Seglarskola för barn
Något mer om juniorverksamhet berättas sedan inte förrän 1935: ” (…) anordna kappsegling med sedvanlig fest i Charlottenlund och utlotta Klubbens juniorbåt.” I maj beslöts att till nästa års juniorbåt skulle bli en ”Hardangersnipa” som kostade 140 kronor.
I juni 1938 anordnas seglarskola för medlemmar fyllda 15. Sen skrivs inte mer om ungdomsverksamhet förrän 1950. 13 november 1926 anordnades Luciafest, den traditionen varade i fem år. Sedvanliga tillställningar var annars seglarmiddagar/supéer på Gästis efter regattorna, samt även några midsommarfester på Gästisrotundan. Efter 1934 ordnades regattadans och fest i Charlottenlund, Så småningom kom BJK och Badortsföreningen att slå sig samman om olika aktiviteter under Badortens Dag.
År 1935 gjorde BJK en midsommarutflykt till Hjärterön. Detta fortsatte några år, men först 1949 blev midsommarutflyktens mål Otterön med lövad trålare och en armada av fritidsbåtar. Sill och potatis, dragspel och stång, bad, dans, lekar och glam uppskattades av badgäster med eller utan båt.
Fram till november 1917 hölls möte på Smögen, där Reichenberg var verksam och större delen av styrelsen bodde. När Reichenberg sedan flyttar till Göteborgsbankens Grebbestadskontor tar han klubben med sig och Smögenbornas inflytande minskar. 1920 består styrelsen bara av en ”smögare” bland sju grebbestadsbor samt några från övriga kustorter. Grebbestad är sedan platsen för regattan, förutom någon gång Fjällbacka. Ordförandeskapet övertas av kamrer Nils Engdahl 1945, till 1955.
Och sen…?
Vi kommer löpande att komplettera med klubbens nutida historik och uppmuntrar dig som har historisk information om BJK att kontakta oss på klubbens email.
